Det här är makens farmor och farfar. Hans Anders och Hans Anna Larsson. Kortet är taget på deras bröllopsdag - Diamantbröllop. Året är 1973 och de gifte sig alltså 1913. De bodde hela tiden i Hansgården, som gått i arv i rakt nedstigande led på Hans Anders sida från (det som vi vet bestämt) år 1624. Flera tror att det till och med kan vara från slutet av 1500-talet men där är man mera osäker.
Hans Anders var en skogskarl och var ända uppe i Älvdalen och högg åt olika bolag. Eftersom han var borta flera veckor i sträck, så var det Hans Anna som fick dra det tunga lasset hemma på gården. De hade 4 barn, ladugård med kor, grisar och höns. Naturligtvis fick barnen hjälpa till hemma - det var ju så på den tiden - men nog tror jag att det var gaska tungt ändå. De hade ju inte samma bekvämligheter med tvättmaskin, mjölkmaskin eller andra maskiner, som vi har.
Hans Anna var en duktig matmor och mycket gästvänlig. Ingen fick gå från hennes kök utan att först fått smaka antingen mat eller kaffe med hemlagade bullar.
- "Vänlighet är ett språk som den stumme kan tala och den döve kan höra." G.N Bové
Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar