Rutiner

Det har nu gått tre veckor sedan maken bröt fotleden. Dessa  veckor har faktiskt gått förvånande fort - tycker jag i alla fall. Dagliga sysslor som maken tidigare gjort, har nu blivit rutiner för mig.  Inte så dumt egentligen. Jag kommer ut både morgon och kväll och frisk luft är ju ganska nyttigt liksom lagom kroppsarbete.

Kom ut en morgon och så små spår av hovar. Det var i alla fall vad det såg ut vid en första anblick. Det visade sig när jag kollade närmare att det var ekorren som hade gjort ett besök.

Jag fortsätter att drömma om varmare länder. Om att besöka Grekland nån gång i år - ja, jag bara är sån. Jag måste få drömma lite. Nu har jag gjort en lista på ställen i Grekland som vi besökt tidigare och trivts på men också ett par nya ställen. Undra om jag ska diskutera med maken eller bara räkna "Ole,dole, doff"
I alla fall så har Aftonbladet resor nämnt ön Spetses  som ett bra alternativ till ställen med massturism. Ja, det är ju ett av mina nedtecknade önskeställen, men vi får se. Jag vet inte när vi skall resa ännu men som sagt drömma det kan man göra.

Bilden ovanför texten har
ingenting med Spetses att göra

• "Det är genom det vi gör som vi erfar vem vi är." Arthur Schopenhauer 1788 - 1860. Tysk filosof och författare.

Vi hörs!

Minnen - ett värde i livet

Jag sitter och tittar på min skärmsläckare som består av bilder från våra semesterresor. Just nu är det Madeira som är på skärmen. Längtar och önskar att jag hade det så i min trädgård.


Den här skulle jag vilja sitta i hemma i Hansgården.

Det är ju tyvärr en omöjlighet så jag får nöja mig med att drömma.

Blåregn

Vanlig krasse

Ringblomma

Amaryllis

Verkligheten just nu är emellertid minus 8 grader och grått. Men som nån vis man/kvinna sa: Det finns alltid en sol ovan molnen.

• "Bara det att ha ett ställe att längta till är ett värde i livet". Barbra Ring 1870 - 1955. Norsk författare

Vi hörs!

Segt

Nu har jag äntligen tagit mig för att skriva lite igen. Eftersom maken inte kan röra sig som vanligt, så sitter han gärna framför datorn och tittar på filmer med mera. Det blir därför lite mindre tid för mig att sitta där men nu har jag kommit på att jag lika gärna kan skriva på min IPad. Fiffigt va?

I måndags var vi till Mora och maken fick benet röntgat. Allt var perfekt och låg som det skulle så den resan var bara till glädje. Nu får han stödja lite lätt på foten och det tycker han är bra. Att balansera på 1 ben och borsta tänderna var väl ingen höjdare direkt.

Vi fick lite snö häromdagen men vi har fantastiska grannar så det har varit 2 st hit med maskiner och kört av gården. Fantastiskt. Det värmer i hjärtat.

Eftersom vi haft relativt kallt så blir det ganska mycket elda i spisen. Nu kommer makens idoga arbete med ved väl till pass. Så enkelt det är att bara kunna gå ut i vedboden och hämta in en korg med kluven, torr ved. Det är guld värt.

Gnäll!

Skrev i min förra blogg om hur halt det blev efter det senaste tövädret. En decimeter nysnö gjorde inte saken ett dugg bättre. Maken skulle sin vana trogen ta hand om snön med hjälp av traktorn och det bar sig inte bättre än att han halkade och bröt foten. Efter ett besök i Mora, där de gipsade benet, så sitter han nu här och kan inte annat. 6 veckor ska gipset sitta på.

Själv så går jag numera inte utanför dörren utan broddar på skorna och en spark att hålla mig i. Förkylningen sitter i och jag känner mig allmänt gnällig. Jag skulle egentligen ha varit kyrkvärd idag, men jag orkade inte. Istället går jag här och tycker synd om mig själv.

Svärfar som bor på Björkbackens servicehem, blir bara tunnare och tunnare. Som en liten fågelunge ligger han i sängen och varken äter eller dricker. Man blir lätt lite deprimerad när man är dit och hälsar på, men personalen är fantastisk och pysslar med honom hela tiden.

I går var det julgransplundring i Almo by. Den fina bygranen togs ner av ett gäng pigga gubbar. De pigga damerna de var behjälpliga med glada hejarop.

Efter väl förrättat värv, så blir det tid för lite snack.

Nu ska jag nog börja med lunchen och jag tror ta mig tusan att jag ska ta mig en snaps!

• Den som inte har lärt sig konsten att dricka, har inte lärt sig någonting alls." Nicolas Boileau  1636 - 1711. Fransk författare och kritiker.

 

Vi hörs!

Vinterförklning

Nu är julen bortstädad. Lika trevligt som det är att pynta upp lite extra, lika trevligt är det att plocka bort det och återgå till det normala.
Maken åkte på en riktigt envis förkylning med hosta och halsont för en vecka sedan och.....som ett brev på posten så sitter nu jag där med samma besvär. Inte mycket att göra åt mer än att äta halstabletter och Alvedon.
Måste ändå ta mig ut och handla lite, men det bär emot. Vill helst sitta uppkurad i en fåtölj med filt omkring mig.

Det snöar ute. Efter att ha haft en vecka med värmegrader och lite regn, så får vi nu åter lite snö. Fortfarande varmt, runt noll grader. Vägarna har varit rena skridskobanorna och det har varit nästan svårt att ta sig fram med spark på grund av isen. Stormen som drog in över Sverige, orsakade ju en del skador på bland annat skog.

 "I januari 1766 höll plantagedirektören Eric Gustav Lidbeck en dyster bild på de svenska skogens dåvarande tillstånd. Svedjebruk, tjärbränning, kolning, näver- och lövtäkt, barksamlande, getskötsel, taktäckning med spån och onödiga trähusbyggen nu åstadkommit sådana skador att motåtgärder snabbt måste vidtagas. Som exempel nämnde han att i Jönköpings län 1760 - 65 hade fällts 85550 ekar, under det att blott 2302 hade återplanterats, och i Skåne hade det gått så långt att man flerstädes måste husbehovselda med kogödsel." citerat ur boken Calendarium.

• "Naturen avskyr tomrum." Aristoteles. 384 f. Kr - 322 f. Kr. Grekisk filosof och vetenskapsman.

Vi hörs!

2019

Den första dagen på ett helt nytt år. Man kan undra vad som ska hända, men som prästen sa på nyårsbönen i går, så kommer det troligen att bli en blandning av både glädje och sorg. Det är ju trots allt så som livet är.
Ja, jag var på nyårsbön igår. Jag var kyrkvärd och fick se kyrkan upptänd men alla levande ljus. Det var en fantastisk syn. En fin predikan och mycket vacker  musik. Det blev ett fint slut på 2018.

Vaktmästaren på väg att tända upp takkronorna

Ja, slut var det ju inte. Jag åkte hem och gjorde iordning de crepes med räkstuvning som jag förberett. Jag och maken åt, drack en starköl - Rommeheds mörka vinterlager - och sen blev det TV. Inte så stora utsvävningar utan alldeles lagom.
Man har varnat för kraftiga vindar idag, med nedfallande träd, men än så länge är det lugnt. Tyvärr varmgrader men ingen storm.

Dan före dopparedan. Krispigt kallt och vackert

Nyårslöften var det länge sedan jag slutade ge. I alla fall offentligt så det är ingenting man behöver gå och fundera över. Nu för tiden så hoppas jag istället; hoppas det ska gå bra för familjen och att de ska få vara friska, att barnbarnen ska trivas i skolan och att Edvin (äldsta barnbarnet) ska klara körkortet.

Just för stunden ska jag koka lite förmiddagskaffe. Ha det bra alla därute och en riktigt God Fortsättning på det nya året!

• "Släpp det senaste året i det tysta vacuum i det förflutna. Låt det gå, för det var." Brooks Atkinson 1894 - 1984. Amerikansk författare

Vi hörs!