13 timmar lång dag

Återigen har det varit en sån där riktigt skön vårdag. Snön som kom i går var riktigt bra,  för den fastnade i isen så det gick riktigt bra att ta sig fram på vår gård. Var i väg och tränade på förmiddagen och efter det så åkte jag och tvättade bilen. Visst blev den lite smutsig på vägen hem igen, men det värsta försvann i alla fall. Känslan av att åka i en rentvättad bil är härlig. Nu väntar jag bara på att få riva ur mattorna och dammsuga den invändigt.
Snart är februari slut. Det är 21 dagar till vårdagjämningen! Visst låter det härligt. Vårdagjämning. Idag har dagen varat 13 timmar och 24 minuter och på 1 vecka har dagen blivit 40 minuter längre.
Bakslag kommer det vet vi alla, men de brukar gå snabbt över, Kommer ihåg ett riktigt bakslag den 18 maj 2008.Det var rejält. Många trädgrenar och även trädtoppar brakade av.

Tulpanerna nästan begravdes

och Clematisen såg ut att frysa

Grannens häck

“Var misstänksam mot människor som inte uppskattar fågelsång.“  indiskt ordspråk

Vi hörs!

Ishala vägar

Bild från Tibble by
Bilden är hämtad från Tibble-Lycka hemsida och
är tagen vid mina svärföräldrars hus

Jag och maken var till Tibble idag på förmiddagen. Mellan Almo och Grytnäs var det bitvis ren isgata. Inte spårigt som tur är men isigt. På vissa ställen har snön smält undan helt och det är ju jätteskönt. Inne i Tibble by är det smalt och trångt där var det djupa bilspår mitt i isen så det var riktigt spännande när man skulle till att svänga in på en ny gata.
Jag kom ihåg när jag nyss hade fått körkort. Jag hade lånat makens Volvo Amason och skulle åka från mina svärföräldrar som ju bor nere i Tibble by och hem till Lycka där vi då bodde.Nerifrån byn och upp mot majstången sluttar vägen svagt uppför. Det var bilspår i isen och jag kom körandes och fick möte. Jag tog lite fart med gasen och skulle köra åt sidan...... och vips så stod bilen tvärs över vägen. Bakdelen på bilen stod nästan inne i en husvägg och framdelen nästan inne i ett staket. (Ja, det ÄR smala gator). Jag minns vad dum jag kände mig och vad vi jäklades med att få bilen att komma rätt på vägen. Idag gick det bra, men man har väl lärt sig en del i alla fall på 45 år. Tänk va, jag tränade att köra bil (vänstertrafik) med maken som lärare, körde upp i Mora (vänstertrafik) och  körkortet kom på posten fredagen den 1 spetember 1967. Söndagen den 3 september genomfördes högertrafikomläggningen. Då först fick jag hämta ut körkortet.

Såna här märken satt överallt. De fanns också
som klistermärken att klistra inne i bilen bara för att
man inte skulle glömma att köra på höger sida.

Bild från Stockholm. Kungsgatan

Som de gamla sjunga, så kvittra de unga.

Vi hörs!

Varannandagsväder

Sol, sol,sol. Åh vad skönt det är. I går var det en riktig vårkänslodag med takdropp och varm sol - i alla fall om man satt (eller låg) i lä. Maken ställde fram en stol åt mig för att jag skulle kunna njuta i solen efter lunchen, men när jag kom ut så var stolen redan upptagen.

Jag gick ut i blomrummet och fortsatte med mitt pelargonprojekt. I går var det hängpelargonernas tur. 2 av 13 fick jag slänga direkt men de andra såg riktigt bra ut.  Nu har jag bara så där en 15 st. av olika sorter, kvar att plantera om.
De tidiga såddarna som jag drivit upp inomhus, flyttar jag nu ut i blomrummet där de får ljus av en riktig växthuslampa och lite svalare så de inte ränner iväg och blir för taniga.
I dag är det riktigt gråkallt ute så idag blir det en innedag med färsk veckotidning och ev. ett av broderierna.

Morgondagen är vikt till träning på tidiga förmiddagen och sen en liten tripp till Borlänge.

• Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder

Vi hörs!

Segt

Jag har alldeles kommit av mig. Jag tycker inte att nånting blir gjort. Jo, jag sitter framför Tv:n och broderar. I går tog jag en snaps till maten och tänkte sova lite efteråt. Det blåste ute och kändes riktigt skönt att dra en filt över sig. Maken såg på skidåkning på Tv och jag fick hämta hörselproppar. Det gick riktigt bra när de kom på, så visst sov jag en stund.

Våren kom igår kväll. Få se nu hur länge det håller i sig, med plusgrader och dropp från taken. Vi har ett lååångt uthus med plåttak. Makens farmor - Hans Anna - sa alltid att snön ska rasa från taket tre gånger innan det blir vår på riktigt. Nu har det rasat en gång, så vi vet vad vi har att vänta. Ofta är ju snön som rasar rejält tung också och då kommer traktorn väl till pass.

I övrigt så pysslar jag som vanligt med mina blommor och sår mina frön. Jag tycker som ni kanske har förstått, att det är en trevlig sysselsättning. Jag njuter när jag är i mitt blomrum. Visst misslyckas jag ibland, men jag tycker om att få göra mina egna misstag - det lär jag mig av. Det jag inte tycker om är när andra amatörer kommer och talar om för mig att det jag gör "är alldeles tokigt och inte kommer att fungera alls". Då blir jag precis tvärt emot och ska till varje pris försöka med just det. Jodå - sån är jag  :-)

“Om du har mycket, ge av din rikedom, om du har lite, ge av ditt hjärta.“ arabiskt ordspråk

Vi hörs!

Melodifestival

Vilken otroligt vacker dag. Jag och maken var till Tibble i förmiddags och det var så fint efter älven med alla rimfrostklädda träd. Solen sken och det blev riktigt varmt fram på dagen. Tyvärr hade jag inte kameran med.

Det märks nu att det är nåt extra på gång i Leksand. Parkeringsplatserna inne i noret är färre och det rör sig lite extra mycket folk på gatorna. Kanske är det melodifestivalen eller kanske är det sportlovsturister. Lite kul är det i alla fall att det händer nåt här förutom hockey. Det är nog full spinning på Dalecarlia - artisthotellet nu i dagarna. Minns hur det var de två förra gångerna.  Bland andra som bodde hos oss var: Andreas Jonsson - supertrevlig kille, Alexander Bard - inte så folklig men helt Ok, Mikael Rickfors - lite butter och ensamvarg och Electric Banana Band - jordnära killar. Första året bodde Bert Karlsson också på hotellet och han var supertrevlig.

Jag har planterat om lite fler pelargoner idag. Det är på väg att bli trångt i fönstren på övervåningen nu...och värre blir det, men jag får skylla mig själv som sparar när det finns att köpa nytt.

Bilderna är från förra året men det ser lika ut i år också.





“Kallt te och kallt ris kan föredragas - men aldrig ord utan värme.“ kinesiskt ordspråk

Vi hörs!

Valentinblomma

Jag har träningsvärk! I låren och i ryggen. Nejdå, jag har inte varit på Ashtahangayoga utan på vanlig seniorträning. Ibland kan det bli sådär, och i går lade man tonvikten på just lår. Musiken  som spelades till var schlager och det var så svängigt och härligt så man tog i lite extra bara för det. Träningsvärk går över tack och lov. Vi får se efter morgondagens pass hur det känns.
Idag var det en vacker och solig dag men det blåste rejält. Det kom riktiga snömoln nerfarande från taken i byn. Maken försökte ta kort på det men det lyckades bara sådär.

Själv har jag varit i baktagen ett par dagar. Jag har lovat husmor på Församlingshemmet att hjälpa till med bakning om det skulle behövas och nu var det dags. Det blev 100 bullar och 3 sockerkakor, sen bakade jag lite matbröd till oss själva när jag ändå var på gång. Ja........det kanske är ifrån bakandet som ryggvärken kom? Det kan det nog vara. Satt på massagedynan igår kväll och tittade på ett avsnitt av Bröderna Cartwright och det var jätteskönt.
Jag köpte en liten box med Br. Cartwright-avsnitt på Tradera. Såg att de första spelades in 1960! Riktigt kul att titta på dem. En snäll vilda västernserie. Det var tider det.
Dottern var förbi igår kväll med en blomma. Så söt blomster grupp och så snällt av henne! Tack, tack.

“Skönhet är flyktig, men den tilltalar oss.“

Vi hörs!

Yoga med förhinder

Jag och Pilgårdens Susanne, hade bokat in oss på medicinsk yoga nu ikväll. Jag har varit intresserad en tid och tänkte nu äntligen komma till skott. När Susanne ringde och vi pratade avresetid, så uptäckte vi att det inte alls var medicinsk yoga vi var inbokade på utan nåt som heter Ashtahanga yoga och där några av rörelserna ser ut så här:


Jag tror det var bra att vi bokade av våra tider, för annars hade vi nog fastnat i nån obegriplig ställning.
Nej vi får hitta ett annat alternativ.

“Rött guld finns i övermått men inte grånande vänner.“

Vi hörs!

12 februari 2012

Jag skriver datumet som en överskrift, för idag har jag fikat förmiddagskaffe utomhus! Jag började med en sparktur. Helt otroligt skönt. När jag kom hem hade maken kokat kaffe så det var bara att sätta sig i solen och njuta.
Tog sedan och planterade om ett par pelargoner för när jag kollade så har dagen nu blivit 8 tim och 55 minuter, och då ska det vara dags ( lite smått) Det är 38 minuter mer än för 1 vecka sedan. Visst är det väl skönt?
I morse när jag bäddade rent så blev jag så glad när jag fick tag på ett par påslakan med hål upptill. Kan ni förstå vad det är för tokig karl (för det måste ju vara en sån) som har kommit på att de påslakan som säljs inom EU ska se ut på samma sätt - utan hål. De var ju så bra när man behövde skaka tillrätta täcket inuti.

Ja,ja lite ska man väl ha att gnälla på. Nu ska vi snart äta fläsk, potatis och löksås. Jag tror nog det blir en liten rackare till också, sen kan man sitta och njuta ett tag till av de solstrålar som finns kvar.

Kläder efter väder.

Vi hörs!

Minnen

"Länge betänka, hastigt besluta, orubbligt fullfölja" De orden finns inskrivna i en takås i Lefflers salong på Dalecarlia. Det var professor Gösta Mittag-Leffler som lät rista in dem när han byggde sitt hus som han kallade Tällgården. Det sägs att han hade 4 stycken träsnidare som jobbade med finarbeten i huset. Det mesta kan man fortfarande se. Bland annat vid det som är baren och också inne i matsalen. Det är trästockar som är utskurna så det der ut som de är vridna nerifrån och opp. Otroligt fina. På gården fanns också belysningsstolpar som även de var snidade. Idag finns det en sådan kvar. Det är ju roligt om det kan bevaras, för vad jag har förstått av de gäster jag pratat med, så är de här gamla detaljerna en stor del av Dalecarlias charm och den gamla delen - det som ursprungligen var Tällgården - är ju den del av hotellet som har en själ.

När paret Leffler kom till Tällberg för att kontrollera sitt bygge, så kom de med tåg. Från tåget tog de sedan hästskjuts ner till Åkerblads gästgiveri, där de bodde i ett härbre. Det var inte så väldigt populärt bland Åkerblads tjänstefolk när herrskapet från Stockholm kom, för fru Signe Mittag-Leffler skulle alltid bada efter tågresan.
Detta innebar ju då att vatten skulle värmas i en pannmur och bäras upp i härbret sen så skulle lortvattnet bäras ut igen. Ett inte alltför lätt arbete.

Ja, inte vet jag vad det här blev för skriverier men som ni ser så har jag inte helt glömt mina år i Tällberg.

Bättre dåligt minne än dåliga minnen.

Vi hörs!

Löka i kallingarna

Vet ni vad "att löka i kallingarna" betyder. Jo, att slappa i långkalsonger. Att löka.........ja kära nån. Har man börjat bli gammal eller..? Första deltävlingen av Melodifestivalen? Ja men ärligt, hur kul är det med en förvuxen kille som petar sig i näsan? Ja de andra bidragen var kanske lite bättre, men inte i min smak.

Lite mer "i min smak" är det att nu kan man faktiskt börja fixa lite med blommor och frön. I dag på morgonen har jag satt upp mina 2 lysrör i ett av rummen där det är varmt. Jag ställer dit de frön som grott och börjar på att komma upp. När de kommit upp så pass att jag ser att de utvecklas, ja då åker de ut i mitt "Blomrum" där det är ljust men svalt.

"Barnkammaren" med gul Paprika, Jordgubbar och min fina Pelargon
från Karpathós

Tiden går verkligen fort. Såg en bild häromdagen och pratade med maken. Han ser nu detta som ett projekt att jobba på så vem vet. Kanske detta blir en syn på Hansgården om nåt år.

“Skratta inte åt ålderdomen - bed att du själv skall nå den.“

Vi hörs!

Incidenter

Idag efter träningen på förmiddagen så åkte jag upp till Dalecarlia för att hälsa på två av mina gamla arbetskamrater. De jobbar kvar med städning men nu åt ett städbolag. Nu måste jag säga att känslan för hotellet nästan helt är borta. I början av min pensionering så kunde jag knappt hålla mig borta men nu är det inga som helst svårigheter. Spöket Martin har har jag ju berättat om tidigare. Jag tror att "han" håller ett vakande öga över det gamla hotellet. Under mina 23 år på hotellet så hade vi ett par rejäla tillbud som hade kunnat sluta med katastrof plus ett som vi inte vet nåt om men sett spår efter.

• En lördagskväll i december - under julbordens glada period - så hade en grupp Leksandskillar som för övrigt kallade sig "Dunkens vänner" - abonnerat salongen på övre våningen för att ha lite kul och äta julbord i lugn och ro. Dagen efter så skulle jag, maken dit och äta av det stora julbordet. Genast jag kom dit så kom en städerska och sa att jag måste gå upp och titta i Lefflers salong. Mitt på det stora mahognybordet (med plats för 20 personer) så fanns resterna av en halmkrona och under den resterna av en linneduk och under den ett stort ärr i bordsskivan. Dunkens vänner hade gått och lagt sig och inte brytt sig om att släcka ljuset i halmkronan. Där tror jag Martin hade ett finger med i spelet och såg till att det inte blev mer än det blev.

Lefflers salong



• En konferensgrupp skulle sitta enskilt i Lefflers salong och äta fondue. För att lättare kunna hälla i T-spriten i brännarna under fondue-kastrullen så hade man vid ena sidan av långbordet hällt spriten i en kanna med pip. Vid den andra sidan skulle man fylla på sin brännare och råkade spilla varvid det började brinna på duken. Servitören fick då tag på kannan med det som han trodde var vatten. Tur nog var en gäst uppmärksam så han hann aldrig försöka släcka branden med T-spriten. Vad hade hänt om han lyckats slänga iväg innehållet i kannan?? Usch man vill inte ens tänka tanken. 

• Vid städning av den nedre salongen upptäcktes ett jättestort brännhål under sittdynan i en av sofforna. Hur  det hänt vet vi inte men tur nog så blev det inte mer än ett brännmärke. Släckt av Martin??? Vem vet.

Elden är bra som tjänare men aldrig som herre
Vi hörs!

Mysljus och besvikelse

Att tända ljus för mys är ju väldigt populärt, så också här hemma i Hansgården. Maken brukar skratta i mjugg (smyg) när jag börjar tända upp. Det är klart att det blir några stycken, men jag tycker det är rogivande och lyser upp så där lite lagom. Sen har ju IKEA så billiga värmeljus så det är OK med att slösa lite.
I går eftermiddag så tände jag upp inför eftermiddagens travsändning och det var varmt och mysigt i rummet. Jag satt och broderade på en duk till syföreningen samtidigt som jag med ett öga kollade hästarna. Rätt som det är så ringer telefonen och jag lägger ifrån mig handarbetet och går och svarar. När jag kommer tillbaka så tycker jag att det luktar lite konstigt i rummet  men jag fortsätter med sömnaden. Ibland kan det ju lukta lite bränt från kaminen - tänkte jag. När jag sytt en lite stund så ser jag en fläck på broderiet. Jäklar! Vet ni vad jag gjort? Jo när jag la ifrån mig broderiet för att svara i telefonen så hamnade det på sidan av en värmeljusstake med små hål i. Jaa, resultatet kan ni se här.

Sens moral: Inga mysljus på bordet!

Fy vad besviken jag blev. Inte gick det nåt bra på travet heller och i melodifestivalen var det bara skitlåtar. Ja, kort sagt: det var en riktig skitkväll.

Bränt barn skyr elden.

Vi hörs!

Kyla!

I morse när jag vaknade så var det  minus 25 grader ute. I rummet där vi har TV:n var det plus 14. Vi har en luftvärmepump i det rummet och eftersom den inte vill så mycket när det är över 20 grader så var den avstängd för att inte köra in kalluft. Elementen var avstängda så rummet inbjöd inte till nåt TV:tittande.
Efter en stund så brann det emellertid så här fint i kaminen och när skidåkningen började på TV så var det varmt och skönt att sitta där.  Naturligtvis kom jag på att jag glömt att köpa en sak som jag skulle ha till lunchen, så det var bara att klä sig och åka iväg till Tempo i Siljansnäs. Solen hade emellertid börjat att värma en aning så  då var det inte mer än minus 8 grader.
Till lunch så tog jag och maken varsin värmande snaps sen blev det ryggläge med filt på för mig medan maken höll ut en liten stund medan han såg på damernas masstart på skidor i Ryssland.
Nu, när klockan börjar närma sig 16.00, så har det återigen blivit kallt. Tur att vi har vedspis och kamin och tur att maken varit så duktig med att skaffa ved.

Äras den som äras bör.

Vi hörs!

Ja se pengar....

I går var jag till tandhygienisten. 1200 svenska sköna kronor på ett bräde. Det var röntgenplåtar och tandsten. Naturligtvis så hittade hon en bit som ramlat ur en tand också så det blir att gå till tandläkaren på måndag, det blir säkert också runt 1000-lappen.
Kommer ni ihåg när det såg ut så här? När borren kändes som om den skulle gå igenom hela käken, och sprutorna såg ut som stora hästsprutor. Då är det i alla fall bättre idag, även om tandläkarbesök inte är något som man direkt längtar till.


 Idag fick jag hämta min bil som varit på verkstan och fått ny motorhuv och ny skärm efter stormen Dagmars framfart. Försäkringen tar det mesta men 3000 kronor får jag punga ut med själv. Februari ser ut att bli en dyr månad. Inte så roligt precis.

Pengar växer inte på träd.

Vi hörs!

Gubbar och jäkelskap

När jag började jobba på Hotel Dalecarlia, så var det som receptionist. I receptionen fanns fönster mot baksidan av hotellet och ibland så jobbade man med öppna fönster. Jag kommer ihåg att jag kände en otroligt angenäm doft när fönstren var öppna. En svag doft av parfym, Ja, jag skriver doft för det var något som bara fanns där svagt,svagt. Efter lite detektivarbete så kom jag fram att det var Balsampoppel (Populus balsamifera L.) som växte i slänten bakom hotellet och på våren när de bladen skulle till att spricka ut då doftade det. Doften försvann sedan ju större bladen blev.

Poppel - dock inte Balsampoppel utan
Svartpoppel (Populus nigra)

Poppel är ju ett träd som visseligen sprider sig men det var uppenbart att någon hade planterat Popplar där från början. Det visade sig att byggherren till Tällgården, nuvarande Dalecarlia, Professor Gösta Mittag-Leffler, kom på kant med Hugo Alfvén som börjat bygga ett hus snett ovanför Dalecarlia. Mittag-Leffler tyckte inte att Alfvén skulle ha bättre utsikt över Siljan än honom så då lät han plantera Popplar i slänten mellan husen. Eftersom Popplar är oerhört snabbväxande, så räknade Mittag-Leffler med att de snart skulle skymma Alfvéns utsikt.
Nu blev det så att Alfvén bestämde sig för att flytta till sitt hus i Tibble istället så jäkelskapet gick om intet.

1988 sågades alla Popplar ner. På grund av att de växer så snabbt så blir det lätt röta i dem och de började bli en fara för hus och gäster.
Tänk vad tankarna kan fara iväg med en bara man ser ett träd!

Avundsjukan vilar aldrig.

Vi hörs!

 

Från det ena till det andra

Plan på väg att landa på ön Skiathos

Jag läste i tidningen idag om saker som man kan göra på flygplatser. Inte i Sverige, men i andra länder.
Den bästa flygplatsen på gratisnöjen är Singapore Changi Airport som erbjuder flera olika kostnadsfria nöjen. Eller vad sägs om en bio med fri entré eller trådlöst nätverk för de som hellre vill streama och kolla på webbtv. Är du trött efter en långresa kan du slå dig ner i någon av alla massagestolar som finns över hela flygplatsen och få en fotmassage – helt gratis.
Har du funderat på vad som händer bakom kulisserna på en flygplats? I så fall ska du se till att mellanlanda eller checka in på San Diegos flygplats den andra eller fjärde torsdagen och fredagen varje månad. Då får nämligen de passagerarna som vill en guidad tur runt flygplatsen – helt gratis.
Det är ju bra det där men själv tycker jag om att bara sitta och titta på folk. Det finns ju hur många sorter som helst. Ingen är den andra lik. Sen har jag väl aldrig blivit sittande någon längre tid på nån flygplats heller - tack och lov.
Senast när vi var till Karpathós så roade jag mig med att sitta och titta på folkmassan som väntade på sina väskor. Först pep det vid ett band och det började att röra på sig. Alla sprang dit. Väskorna började komma, men bara ett tiotal sen stannade bandet. Efter ca 5 minuter pep det vid det andra bandet. Alla sprang dit. Inga väskor kom. Efter ytterligare ett par minuter började det första bandet att rulla och då....då kom våra väskor. Ett billigt och ganska roligt skådespel.

Telefonen måste ju slås på.

Jag har suttit och tittat på gamla bilder från Hansgårdens trädgård och då konstaterat att den rödbladiga  Japanska lönnen var fantastiskt vacker. Jag hade den i 3 eller 4 år, sen frös den. Nu är jag sugen på att skaffa en igen. Kanske, kanske kan jag klara den minst lika många år igen. Just sådana här gånger är man ju liiite sugen på den globala uppvärmningen.

Japansk lönn - flikbladig

“Om du tänker för länge på nästa steg kommer du att tillbringa resten av livet på ett ben.“  Japanskt ordspråk

Vi hörs!