Gubbar och jäkelskap

När jag började jobba på Hotel Dalecarlia, så var det som receptionist. I receptionen fanns fönster mot baksidan av hotellet och ibland så jobbade man med öppna fönster. Jag kommer ihåg att jag kände en otroligt angenäm doft när fönstren var öppna. En svag doft av parfym, Ja, jag skriver doft för det var något som bara fanns där svagt,svagt. Efter lite detektivarbete så kom jag fram att det var Balsampoppel (Populus balsamifera L.) som växte i slänten bakom hotellet och på våren när de bladen skulle till att spricka ut då doftade det. Doften försvann sedan ju större bladen blev.

Poppel - dock inte Balsampoppel utan
Svartpoppel (Populus nigra)

Poppel är ju ett träd som visseligen sprider sig men det var uppenbart att någon hade planterat Popplar där från början. Det visade sig att byggherren till Tällgården, nuvarande Dalecarlia, Professor Gösta Mittag-Leffler, kom på kant med Hugo Alfvén som börjat bygga ett hus snett ovanför Dalecarlia. Mittag-Leffler tyckte inte att Alfvén skulle ha bättre utsikt över Siljan än honom så då lät han plantera Popplar i slänten mellan husen. Eftersom Popplar är oerhört snabbväxande, så räknade Mittag-Leffler med att de snart skulle skymma Alfvéns utsikt.
Nu blev det så att Alfvén bestämde sig för att flytta till sitt hus i Tibble istället så jäkelskapet gick om intet.

1988 sågades alla Popplar ner. På grund av att de växer så snabbt så blir det lätt röta i dem och de började bli en fara för hus och gäster.
Tänk vad tankarna kan fara iväg med en bara man ser ett träd!

Avundsjukan vilar aldrig.

Vi hörs!