Majstångsresning i Almo by

Så var stångresningen över för detta år. I Hansgården var det rena släktträffen. Makens mor och far, faster, syster med familj samt en kusin som vi inte ser så ofta.
Kaffe inmundigades i Hansgårdens kök före festligheterna och så tågade vi i väg till majstångsplatsen.
Där var man i gång med att bära fram stången och ta fram saxarna.

Före innan man började jobbet med att ta i och resa stången så sjöng några flickor. Otroligt vackert. De avslutade med att kula - så som man ropade efter korna på fäboden. Man riktigt rös.

Att resa stången gick riktigt bra och vi sjöng nationalsången. Därefter höll grannen Göran sitt årliga tal. I år var temat - internationellt. I vår by med ca 100 bofasta, så finns inte mindre än 9 olika nationaliteter. Fantastiskt.

Tre nationaliteter.
Geetha (Indien), Josien (Nederländerna), Ingrid (Sverige)

Besökarna var många och den äldsta tror jag var makens faster med sina 95 år och yngst var en liten kille på 3 veckor.

Makens mor till vänster och makens faster 95 år - till höger

En liten mas - 3 veckor

Katten Nils var med nästan hela tiden. Han tågade rätt fram mot tjejerna som sjöng, helt oberörd av allt folk som stod runt omkring, men när tjejerna fick applåder, ja då blev det för mycket. Han vände nästan i luften och rusade därifrån genom en häck och långt bort ifrån festligheterna. Han var borta 10 minuter, sen kom han tillbaka men höll sig då på betryggande avstånd och i närheten av husse.

Som vanligt avslutades det hela med ringlekar för barn och vuxna.

Små grodorna är väldigt populär......koack ack ack, koack ack ack

.....ej svansar hava de

• " Bra dansare är inte bra på grund av sin teknik; de är bra på grund av sin passion"  Anonymous Toast

Vi hörs!