En gammal historia

Min granne Göran skrev i sin blogg häromveckan,om de mejerier som fanns i alla byar. När mejeriet i Almo lades ner och bönderna skulle skicka sin mjölk till Leksand, så skulle ju mjölkkrukorna ställas på mjölkpallen för att invänta mjölkbilen. Tillbaka ställdes krukor - ibland tomma men ibland med skummjölk i, samt en del andra mejeriprodukter som man beställt.
Hansgårdens mjölk ställdes på en mjölkpall som fanns vid Smångs Lasses, som så många andras.

Mjölkpallen var en naturlig samlingsplats i byarna, både
för de äldre på dagarna och för de yngre på kvällarna

På Väståker bodde en man, hans hustru och deras dotter. Han hette Bond Per (vad jag har hört av min svärfar). Varje dag bar han hem Hansgårdens mjölkkrukor och fast mor på Hansgården - Hans Anna - sa åt honom att han inte behövde göra det, så fortsatte han.
Efter ett tag så frågade Hans Anna varför han gjorde så och då svarade han att han hade läst en artikel om en man i tidningen "Evangeli Härold", och på slutet så stod det " Den mannen gick bort utan saknad" och något sådant ville inte Bond Per vara med om. Han ville känna sig saknad när han gick bort.

Evangelii Härold. Tidningen för andlig
väckelse och fri mission

Huset där Bond Per och hans lilla familj bodde på Väståkern brann ner när det brann i Kolugnen.

• "Du kan inte sakna något du inte upplevt."  Marit Tusvik. Norsk författare dramatiker och diktare

Vi hörs!