Spöken och Tulpaner



När jag började jobba på hotell 1966 (Turisthotellet i Leksand) så hade vi en växel med proppar som satt fast i sladdar. (nederst på bilden). När jag började på Siljansnäs Hotel 1979 så hade vi en sån växel som syns överst på bilden - med enbart små proppar. Hotel Dalecarlia där jag började som receptionist 1986 hade den lite lite större med sladdar. När någon gäst på nåt rum ville "ha linjen" för att kunna ringa, så åkte en liten vit lucka ner och markerade vilker rum det var. På den tiden hade vi nattvaktmästare (på Dalecarlia) som skulle serva våra gäster med telefon, nattsmörgås osv.
Det sas att det spökade på Dalecarlia och visst kunde man ibland höra att det gick "någon" i svängdörrarna och lite annat. Vi döpte raskt detta "spöke" till Martin. Varför vet jag inte men det kändes bra att få ett namn på "det".
Hösten 1986 anställdes en ny nattvaktmästare. Han var från Gävletrakten och - visade det sig - han var väldigt spökrädd! Naturligtvis hade städtjejerna upplyst honom om att det spökade på hotellet. En natt så hade tjejerna gömt sig i några tomma rum (3 st) och började jäklas. De lyfte på telefonluren, när nattis svarade - naturligtvis förvånad eftersom det inte skulle bo nån på det här rummet - så hörde han bara tunga andetag i luren. Detta fortsatte tills alla rummen var avklarade sen slutade tjejerna och smög sig därifrån. Nattis var ju skräckslagen och tordes inte gå ut från receptionen för att kolla utan han satt på sin stol hela natten.
På Dalecarlia fanns det ett personalboende som kallades Långstugan. Där bodde bland andra vår vaktmästare. En kväll lade han sig att sova och "När jag lagt mig på sidan så kände jag att det lade sig nån bredvid mig". "Jag kände efter med handen men det var tomt, men det kändes i madrassen att det låg någon där". Det här berättade han för en av våra servitriser (Marianne) när hon kom ner för att sova på natten. Han var skräckslagen och dagen efter gick han upp till chefen och sa upp sig.

Tulpaner! Visst är det härligt. En bukett med frasiga blommor kan ju liva upp vem som helst.

Vårkänsla





Ingen rök utan eld.

Vi hörs!