Orgel

Orgeln förknippas väl främst med kyrkomusik. Pampig och ofta högtravande sådan.
Jag glömmer aldrig en gång när jag var med mina föräldrar i kyrkan och som de flesta små barn så hade jag svårt att sitta stilla. Innan högmässan började, så stod jag i bänken och tittade bakåt på kyrkobesökarna som kom in, för satt jag ner så såg jag ju bara nacken på dom som satt framför. Rätt som det var, så tog kantorn i för kung och fosterland. Tryckte till tangenterna med bägge händerna och så fullt ljud i alla pipor (det lät så i alla fall). Gissa om jag fick bråttom att sitta ner. Jag kommer än idag i håg hur rädd jag blev. Guds straff för att jag inte ville sitta still - ja, det trodde jag det var.

Pampig orgel i Katarina kyrka i Stockholm

I dag tycker jag väldigt mycket om musik på kyrkoorgel, och just inne i kyrkorummet blir det en alldeles speciell effekt.

Under antiken var orgeln också ett välkänt instrument, men den användes till största delen i anslutning till frivolt hedniskt nöjesliv och gjorde den därför förhatlig för allvarliga kristna.
Det finns nertecknat att det hölls en orgeltävling i staden Delfi år 90 f.Kr. Tävlingen vanns av organisten Antipatros från Eluthernes. Till och med kejsar Nero (37 f.Kr - 68f. Kr) var en hejare på att spela orgel, det finns dokumenterat bland annat av Suetonius.

• "Ambition och stordåd är stordådens vingar." Johann Wofgang von Goethe 1749 - 1832. Tysk diktare.

Vi hörs!