Diabetes

Vi har levt med diabetes i över 30 år. Ja, mest maken då förstås. Efter att ha insjuknat en sommar mitt under höskörden, så börjar vi bli ganska vana. Det tog ett tag innan maken accepterade sin sjukdom men från att ha varit en kärnfrisk mycket aktiv man till att bli "slav" under sprutor flera gånger varje dag, förstår jag att steget kändes riktigt tungt. I dag tar han 5 sprutor/dag

Dag- och nattspruta

Vi har väl levt som vanligt i det stora hela men visst finns det saker i livet som man måste fundera igenom. Bland annat kan jag känna att vi lever ett ganska inrutat måltidsliv. Följs inte det schemat ja då händer det saker. Blodsockret sjunker och maken blir "icke kontaktbar". Vi lever också ett liv där blodprov är nödvändigt, ibland flera gånger per dag.

Blodprovsmätare

I början var det lite jobbigt med de här dipparna och jag tog många gånger hjälp av SOS Alarm eftersom jag inte kunde få honom kontaktbar - som jag uppfattade det -tillräckligt snabbt. Nu har jag med diabetessköterskans/doktorns hjälp fått ett fantastiskt hjälpmedel, nämligen sprutor med glukos(socker)-lösning. Efter att jag givit honom en spruta med den här sockerlösningen, så vaknar han riktigt snabbt. Det känns otroligt skönt speciellt som vi försöker åka utomlands varje år och då kan det vara bra att ha en  snabb hjälp nära tillhands - OM något skulle inträffa.

Vi har börjat räkna ner nu - till en av årets höjdpunkter - vår resa till Grekland. I dag känns det lite extra behövligt när det är jämngrått på himlen och det regnar så där riktigt smått och blött.

Jag kan redan känna lukten av havet och höra "kluckandet" av
vattnet mot båtarna.

Fast å andra sidan så mår mina få inneblommor, riktigt bra när dom får komma ut och få en uppfriskande dusch.
Nejdå, vi ska inte gnälla. Det finns alltid dom som har det värre. Både när det gäller sjukdomar och väder.

• "Nu ska jag väl slippa att snora, sa kärringen och skar av sig näsan". Svenskt ordspråk

Vi hörs!