Som jag vill att det ska vara

Julen har i stort sett passerat. Det har varit lugna sköna dagar i trevligt sällskap. Min syster kom på julaftonen och hon åkte idag.Vi har tagit en promenad på morgonen och sen slappat med bok, TV eller lite prat.
På juldagen var vi nere på Väståker hos sonen och åt mat. Det var riktigt trevligt med god mat och mycket trevlig samvaro. Vi var 14 personer som samsades runt matbordet. Det var precis som jag vill att det ska vara på en jul. Värme och glädje. Man äter och dricker gott (och det behöver inte vara ett helt julbord) umgås med underbara människor - våra barn och barnbarn; med andra ord amiljen.
Med runt bordet satt också sonhustruns bror med familj och det är alltid lika trevligt att träffa dom. Det är ju också familj, känns det som.

Ja, jag är så nöjd över julen, för trots att snön lyste med sin frånvaro, så infann sig i alla fall den där riktigt mysiga stämningen.

 

 

 

 

Här är en text till en underbar visa
som min mamma brukade sjunga. Det är en gammal visa, men jag tycker den är aktuell än idag.
Den handlar om att man ska leva i nuet och ta tillvara på vardagens glädjeämnen.

 

 

Små nära ting

Din längtan flyr vilse så vida omkring,
det är som du glömt alla nära ting.
Det är som du aldrig fick lugn en minut,
till någonting annat du jämt vill ut.Du tycker din dag är så fattig och grå,
Vad är det du söker? Vad väntar du på?
När aldrig du unnar dig rast eller ro,
kan ingenting växa och intet gro.Gå in i din kammare, liten och trång,
den gömmer vad hjärtat höll kärast en gång.
På ropet i skogen får ingen ett svar,
finn vägen tillbaka till det du har.Den lyckan du söker bak fjället i brand,
den har kanske alltid du haft i din hand.
Du skall inte jaga så rolöst omkring...
Men lära Dig älska små nära ting!

 

 

Text Ture Nerman 1886 - 1969. Svensk journalist, radikal politiker antimilitarist och poet.

 

Vi hörs!