Jansson och rosor

Så har då ytterligare en helg passerats. En helg med både jobb och lättja. Lördagen bedrevs i lättjans tecken medan söndagen blev lite mer av en jobbdag. Maken han jobbar alla dagar så beskrivningen passar inte in på honom. Han är i färd med att  skrapa och måla huset - ett hästjobb, men fint blir det.
På lördagskvällen bjöd jag honom på en Janssons frestelse - det är bland det bästa han vet - och vi avnjöt den och lite vin samtidigt som vi tittade på travet. Vin till Jansson?? Ja, i bris på en god öl, så går det lika bra med ett gott vitt vin. I alla fall tyckte vi båda det.

I går var det en sån där fantastisk höstdag. Svag vind, varmt och växlande molnighet. Maken fortsatte med målningen medan jag tog ett nappatag i trädgården. Rabatter rensades, lökar planterades och gräset klipptes. I alla fall runt de buskar som jag just befriat från ogräs. Det var riktigt blött nere i mossan så det var lite svårt att klippa. Det klibbade fast sig. I eftermiddag - efter syföreningen - ska jag fortsätta i trädgården och sen hoppas jag att åtminstone den ena sidan av huset är klart.

Ett urval av de rosor som fortfarande visar sin
skönhet

" Se blommande allena står sommarns sista ros. De väna systrar alla ha vandrat re´n sin kos. Som vän bland höstens blommor ej ens en knopp hon har att hennes rodnad spegla och ge på sucken svar." Vistext av: Emil Sjögren 1853 - 1918. Svensk organist, tonsättare och pianist.