söndag 3 juli 2011

Växtkraft

Ibland blir man jätteglad när det växer och frodas och ibland blir man fundersam och undrar om det verkligen måste gå så fort.
När barnen fyller år tex så undrar man ju hur sjutton åren kan gå så fort. Man har ju ett glasklart minne av hur dom lekte med käpphästar och lyssnade på "Pippi Långstrump" och "Världens minsta hund" - på GRAMMOFON! Det ni. Ingen Spotify, ingen iPod eller liknande. Nu är det barnbarnens tur att överraska. I alla fall när man ska köpa tofflor eller kläder åt dom.


Stl.37

Stl 22

Blommor har ju en fantastisk förmåga att kunna växa sig stora där de trivs och får etablera sig själva, men skulle man till att plantera dom på samma ställe så är jag ganska säker på att det skulle gå åt pipan.
Den här vresrosen t.ex den har letat sig upp ur en spricka i asfalten. Varje höst klipper jag ner den ända till marken och varje vår kommer den troget tillbaka. Jag tycker det är fint men en del som kör bil förbi tycker att den är lite för långt ut i vägen men ett naturligare farthinder får man väl leta efter.
"Farthinder" på Mor Brittas gattu 
Köpte en ros förra året som heter "Hope for Humanity". I våras såg det emellertid inte ut att finnas nåt hopp - i alla fall inte för rosen - så jag grävde opp den och skulle till att slänga men eftersom det alltid är svårt att slänga blommor så fick den en ny plats utifall den skulle piggna på sig och se bara hur den ser ut nu. Knopp och allt.
Hope for Humanity, en blodröd, rikblommande och snabbväxande ros
 Frozen Strawberry Daiquiri. Gott,gotti gottgott
Festina Lente!

1 kommentar:

  1. Hej!
    Vilken berättelser om dina plantor, i asfalten och den fina Hope for Humanity. Så ska det vara. Och väldigt bra att se dina rosor i deras prakt och så strålanda!
    Oj, vad tycker jag om rosor, mer än någonsin.

    Vi ses!

    SvaraRadera