Det går fort nu, med grönskan. Björkarna är underbara med sina musöron och uppe vid kyrkan står de stora Lindarna med lime-gröna blad. Gräsmattan växer och den fick ju bra med hjälp tidigare i våras när vi rensade ur alla små påsar med gödsel och kalk. Vi tog med oss flera påsar med små skvättar när vi plockade ur i Tibble, efter svärfars död och för att inte spara på dom ytterligare, så strödde vi ut det här hemma. De enda som blir glada åt att gräset måste klippas ofta, är hönsen. De vet direkt när maken sätter igång gräsklipparen.
Man säger hönshjärna med ett fnys, men på den tiden när det körde en varubuss här i byarna så stannade den bredvid vårt uthus. Den tutade när den kom och så dröjde det en liten stund innan kunderna dök upp. Under den tiden så passade chauffören Jenny Ohlander på att ta sig en fika med lite bullar. Det visste hönsen så de stod alltid uppradade vid nätet till hönsgården för de visste att Jenny alltid kom ut och gav dem smulor och gammalt bröd.
Idag regnar det och grönskan får ytterligare en skjuts. Vi har satt vår potatis och jag har sått dill och sallad. Nu väntar jag på att kunna plantera ut tomaterna och blommorna som ska vara i blomlådorna. Är lite ängslig att det ska kunna bli nattfrost igen så det får nog vänta lite.
Maken håller på och sätter upp vindskydd (fönster) på en sida i vårt uterum. Det är ett pyssel, men det blir nog bra. I övrigt håller jag på med förberedelserna till Loppiset den 5 juni. I går stod jag och strök några gamla pappersbonader som legat hoprullade i säkert 50 år.
- På allmän väg växer inget gräs." Peter Syv 1631 - 1702. Dansk språkforskare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar