Vårsysslor

Påsken år 2020 är slut och den blev ju inte sig lik från föregående påskhelger. Det blir nog inte mycket som blir sig likt från föregående år. Midsommarfirandet i Leksand och förmodligen ute i byarna ställs in och folk får fira hos sig själva, på distans eller med goda avstånd.
Ja, ja vi kanske bara ska acceptera det faktum att år 2020 kommer att bli ett "parentesår" och så får vi hoppas att världen repat sig och tillfrisknat till år 2021.

På Hansgården händer inte så mycket. Jag har rensat och städat bland ytterkläder och skor. Det känns som en välgärning mot oss själva och naturligtvis mot våra barn - som skall ta reda på efter oss en gång. När man rensar ett dödsbo så märker man att det behövs. Den gamla generationen (födda runt 1920) hade kanske inte så bra ställt, så de var uppfostrade att spara och återanvända. Vår generation (födda runt 1940) sparar också men kanske inte lika mycket och den nya generationen (födda runt 1960) sparar väldigt lite.

I trädgården håller maken (och jag) på att göra om våra fina odlingslådor. Maken gör grovjobbet med att gräva och skyffla och jag bistår med glada tillrop. Lådorna har stått på plats i många år nu och träet i dom har givit upp. Nu rivs allt trä bort och istället ska det bli odlingslimpor med sarg.

Jag har satt frön av olika sort och när vi städade hos svärfar, så hittade jag ett glasskåp som funnits i hans lanthandel. I det skåpet är det perfekt att förgro frön inne i mitt blomrum.

• "Det kort som aldrig kommer upp kan varken vinna eller förlora". Ordspråk från Brasilien

Vi hörs!