När gammalt hittar hem

Huset i Tibble är snart sålt. Jag och maken har fått ta hem sånt som makens far tog med sig när Hansgårdens inventarier delades upp när vi köpte den.
Jag har visat en del. Den gamla sekretären där Hans Anders satt och tippade och där han förvarade så många gamla intressanta dokument. Den stod i kammarn, det gör den nu också.

 

En snusask i näver som förvarades under soffan i köket.

 Den gamla matsäckskistan som Hans Anna packade åt Anders när han skulle köra upp mot Älvdalsskogarna för att hugga på vintrarna.

Det senaste som vi tagit med hem är en spark. En spark som var i väldigt dåligt skick men som maken nu håller på att reparera.

Det känns så bra att (bland annat) alla dessa saker har fått komma hem. Det låter kanske lite fjantigt men det känns skönt inne i hjärtat. Jag älskar den här gården och känner stor respekt för vad alla generationer som bott här före oss, uträttade under sin levnad.

Hans Anders och Hans Anna Larsson

• " Jag fick bröd, men jag vet icke huru, det kom liksom ovanifrån, och jag byggde av otäljd furu  ett pörte vid Savonaån. Jag åt bark med de mina om våren, och till drick jag tappade sav,  jag timrade giller i snåren och var nöjd med vad Herren gav." Dan Andersson 1888 - 1920. Svensk författare och poet

Vi hörs!