Jag packade kaffekorgen (Brigitte hade lovat att bjuda på lunch), och så åkte vi iväg.
Vi åkte långsamt för att se så mycket som möjligt. Det ligger ju många fäbodställen efter den vägen.
När vi kom fram till vägbommen till Trätbodarna så kom Johnny och Brigitte ikapp oss och vi gjorde sällskap den sista biten.
Det var alldeles tyst och man kunde verkligen njuta på det lilla tunet framför stugan. Koltrasten gick och samlade mask och ett gäng Stjärtmesar lekte i luften. De såg ut som helikoptrar med sin långa stjärt.
Gårdstunet |
I omgivningen och även på tunet växte både Slåttergubbe (Arnica montana) och Orkidén Jungfru Marie nycklar.
Jungfru Marie nycklar |
Slåttergubbe |
Slåttergubbar som får besök av Pärlemorfjärilar |
Efter en promenad runt fäboden, en fantastiskt god lunch och en hel del prat, så tackade vi för oss och ställde kosan mot Almo. Den första av mina tänkta utflykter gav mersmak och om en vecka är det dags igen. Vart??? Ja det vet bara jag.
- "De längsta resorna görs i vårt eget inre". Isländskt ordspråk
Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar