Stora Tuna

Idag för 2 år sedan avled min mamma. Egentligen inget konstigt med det när hon blev 94 år, men känslan när den sista av föräldrarna dör är snopen på nåt vis. Nu är man plötsligt själv den som är äldst. Med en mamma är det ju så också att hon alltid funnits där.
Så efter träningen på morgonen så for jag och maken till Stora Tuna kyrkas minneslund och tände ett ljus.

Minneslunden ligger så fint. Med den mäktiga kyrkan på ena sidan och tunaslättan på den andra. Bredvid minneslunden ligger också den minnessten som restes över de personer som omkom när Estonia sjönk den 28 september 1994. 757 personer omkom varav 47 kom från Borlänge

Bilden är hämtad från föreningen Konst i Dalarnas hemsida

St. Tuna kyrka

Kyrkorummet



Altaret med altartavlan.

Kyrkan är så vacker. Den är byggd under 1400-talet (invigd 1469)  och det syns verkligen att den var menad att bli domkyrka - vilket den för övrigt var under sista delen av 1500-talet.

Ja, när vi nu ändå var i Borlänge, så blev det lite handla och en lucialunch på Max hamburgerrestaurang. Sen var det lika skönt som vanligt att få åka hem igen.

Memento vivere - "Kom ihåg att leva"
Vi hörs!

Söndag

Så där ja, nu har energin kommit tillbaka. Den kom tillbaka samma eftermiddag som jag skrev att jag inte hade lust med nånting. Efter lunchen bakade jag matbröd, struvor och en mjuk chokladkaka.

Satte också upp min gamla fina julbonad som kommer från mitt föräldrahem

I dag är det sånt underbart väder så idag är allting lätt. Jag tog en promenad på förmiddagen och det kändes nästan som Vasalopps-söndagen med sol, blå himmel och dropp från taken.

Inte står solen högt på himlen så här års. Klockan är väl ca. 11.00
och väderstrecker är rakt söder. 

Promenadväg

Nu frostar jag av kyl och frys.
Tog och ringde till min "gamla" chef idag på förmiddagen. Tänk att det ska ta så lång tid innan man tar kontakt. Det känns ju så bra efteråt. Det var roligt att höra hans röst. Vi jobbade ganska nära tillsammans och hann bli goda vänner. Han flyttade ner till norra skåne, så det blir inte att vi ses. 20 år tillsammans på hotel Dalecarlia blev det och vi hade både med och motgångar tillsammans. Han fick cancer i lymfkörtlarna och jag gick in i väggen samtidigt i januari 1999. Idag är han frisk från sin cancer, men har en ärftlig form av någon typ av parkinson så han har det jobbigt nu också. Förhoppningsvis får han tid för operation i början på nästa år.
I övrigt är julkorten skrivna och allt känns under kontroll.

En sann vän är någon man kan dela tystnaden med.

Vi hörs!

Mellandag

Ytterligare en Amaryllis har sett dagens ljus. Den här är dubbel och otroligt vacker. Sen kom det ju lite snö så det ser ju faktiskt liite "vintrigt" ut.

Amaryllis "Elva"

Det känns drygt idag. Jag har planerat att baka matbröd, klenäter och kanske en mjuk kaka men jag tror det får vara till en annan dag. Vi får se hur dagen blir. Har en bok " Gustavs grabb" av Leif G W Persson som jag kan läsa. Jag passade ialla fall på att stryka lite tvätt när katten Nils hoppade ner från sin plats på strykbrädan för att äta.
I går ställde jag fram min julkrubba. I mitt tycke är den jättefin, och den har följt med mig hemifrån.




Julkrubban i sin helhet

Herden med sina får

De tre vise männen

Maria, Jesusbarnet och Josef i stallet

Jag tror den kommer från forna Jugoslavien eller nåt sånt men det spelar mindre roll. Det är i alla fall lika roligt varje år att ta fram den.
Jaha, nu blev det ju nästan tid att laga lunch. Få se om eftermiddagen bjuder på lite mer energi.

Idel solsken gör öken.

Vi hörs!

Nej nu blommar det.......

Änglatrumpeten blommar i Hansgården! Var ute i blomrummet och kollade över blommorna lite grann och se vad jag hittade:

Vit Änglatrumpet

Röd Klockmalva eller Blomsterlönn

Vit pelargon

Ljus rosa pelargon

Mörk rosa pelargon

Märk väl att pelargonerna inte har någon jord (bara det som finns i själva jordklumpen) utan hänger i plastpåsar
Och inomhus börjar det också blomma. Amaryllisarna är på gång, Hyacinterna är lite sena men Tazetterna blommar. Det är härligt nu när det är så mörkt och blåsigt. Lite sommarstämning får man i alla fall.

Amaryllis "Lemon star"

Amaryllis "Lemon star"

Tazetter



Var smed har sin sed

Vi hörs!

Dagen efter

Så här såg det ut på himlen i går morse. Grannens vimpel stod rätt ut från söder mot norr. Någon timme senare kom det lite snö men bara lite. Kallt var det i alla fall. Det är det i dag också. Det blåser småj#*lar.
Jag har ägnat både lördagen och söndagen åt att nästan inte göra någonting. De två dagarna träning och bak tog ut sin rätt. Inte blev det speciellt bättra av att jag på torsdagen innan barnbarnen kom hit, klättrade upp på en köksstol för att hämta en kakburk, och dråsade i golvet som en klubbad oxe. Det känndes bara lite skrämmande sådär direkt efter men nu börjar jag känna var jag slog mig. Ömt som sjutton på ben och axel.
De flesta olyckorna händer ju i hemmet så man får väl vara glad att det inte blev värre.
Så jag har bara gått inomhus och tagit fram lite mer julpynt. Tomtebordet är klart.

Mitt fina Luciafölje har fått komma fram. Det är Erkers Maria Perssons skapelser och det är hur fint som helst.

Och så har jag sytt lite på en tomtatavla (till nästa års syföreningsauktion). Det ska bli två och det kan vara skönt att ha dom klara när vi börjar i januari för sen finns det annat fint att göra. Ska förresten försöka göra nåt åt mig själv också. Har en del påbörjat.

Har man tagit fan i båten får man ro honom i land.

Vi hörs!

Backubullar

Idag var det "backudag".Började klockan 10 med att göra en deg. Under tiden den jäste så fikade vi (jag och maken). Vi var hemma hos sonen som har en bakugn i sin källare. Sonhustrun var i Leksand på BVC med de två yngsta barnen så vi började medan det var lugnt. Det gick jättebra. Maken kom underfund med att det var bättre att grädda än att kavla så då fick det bli så. Vi hann nästan klart innan barnen och deras mor kom hem. Full fart från första början. Tyvärr fanns det ingen deg kvar så barnen blev lite besvikna. Baket gick i alla fall jättebra och nu har vi bulla så det räcker ett tag.

Lunchen hade jag gjort i förväg så det var bara att ställa in i ugnen. Moussaka och zatziki. Strax före lunchen kom dottern och gjorde en deg, och hon fick god hjälp av både Noah och Yavanna. De följde henne även ner i bagarstugan när det var dags att baka ut. Senare kom Edvin hem från skolan och han tog på sig uppgiften att sopa kakorna när de var gräddade. Så det var en bakning med många inblandade - precis som det ska vara. Göra saker tillsammans och hålla gamla traditioner vid liv. Till kvällsmat blev det the med nybakad backubulla - GOTT!

Det ska böjas/krökas i tid, det som krokigt ska bli.

Vi hörs!

Pepparkaksbak

Träning. Idag var det "Cross fit". Oootroligt drygt. När man gör en del övningar så undrar man varför man egentligen utsätter sig för nåt sånt här men när passet är klart och man fått pusta ut då förstår man. Det är jätteskönt och man känner sig så nöjd med sig själv.

Förberett och klart



Här är det full fart!

 I dag blev så pepparkaksbak med barnbarnen. När skolan slutat så anlände de tre bagarna tillsammans med sin mamma. Jag hade förberett så det var bara att sätta igång. Jag hade köpt nya pepparkaksmått på IKEA, så nu finns det både gubbar, gummor, grisar, bockar, granar och så de nya: kamel, giraff, isbjörn och lejon. Alla tre fick varsin degklump och så började dom att kavla.

Här börjar det bli resultat

Det dom bakade gräddades på olika plåtar och så hade dom till slut var sin påse med "egna" kakor i. Yavanna 2,5 år fick naturlitvis lite hjälp. Hon tröttnade först, sen troppade 5,5 åriga Noah av och längst höll 10 åriga Edvin ut.

Farfar kavlar medan Yavanna väljer vilken figur hon ska ta



Egen skörd



Sen fick maken och jag baka ut resten. Nu luktar det jättegott här i huset. I morgon blir det bakning av "backubulla".
För att få in de här bilderna här på bloggen så har det tagit  nästan 2 timmar. Har precis bytt bredbandsleverantör, skulle det kunna vara det tro?

Även den som går sakta kommer fram

Vi hörs!