Jag börjar med en kurdisk familj.
Aram och Senam Salar, är två unga kurder från Kurdistan (Sulaymaniyya
– en storstad) i Irak. De är gifta med varandra och flydde till Sverige hösten
2015. Varför de flydde har jag inte riktigt fått klart för mig men de hamnade i
alla fall på Hotel Siljansnäs.
Jag kom i kontakt med dom eftersom Senam behövde skjuts till
barnmorskan i Leksand. Hon var gravid i 4 månaden. De kunde nästan ingen
engelska och det var ganska svårt att ”konversera” med dom.
Allt eftersom tiden och efter många vändor till Leksand –
inte bara med dom utan med flera andra som var gravida – så utökades resorna
till specialistbarnmorska i Falun.
Senam hade extrem blodbrist och babyn som hon väntade var
jätteliten. Varannan vecka besökte vi Falun och varenda gång så somnade Senam i
baksätet och sov hela vägen till- och hela vägen från Falun.
En dag i januari med vackert väder, så tog jag vägen om
Rättvik för att visa dem utsikten över Siljan. När vi kom fram till toppen av
backen så vände jag mig till Aram – då sov han också.
I Februari så fick jag ett meddelande från Aram där han
skriver att han är rädd. Rädd att åka till Falun med sjukbil eftersom han inte
hittar inne på lasarettet och han har svårt med engelskan. Till saken hör att
jag sagt till asylboendet att jag ville ha bensinpengar till resorna eftersom
de blivit så många och långa. Det ville dom inte veta av så mina resor upphörde.Aram ville att jag skulle rita en karta så han skulle hitta till specialistbarnmorskan. Jag visste att Senam gått tre veckor över tiden och skrev tillbaka att jag skulle ställa upp och skjutsa.
Efter en stund fick jag ett nytt meddelande, att vattnet
gått för Senam och att ambulans var beställd. Några timmar senare föddes en
liten flicka som gavs namnet Liva.
Nu när jag gör efterforskningar på familjen så visar det sig
att de – så fort de fått uppehållstillstånd och med det svenska pass – flyttat tillbaka
till Kurdistan där Aram har en bilverkstad, hus och två bilar. Både Senam och
Aram ska – vad jag hört - komma från välbärgade familjer, så varför de flydde
till Sverige med de umbäranden det betydde, det är för mig en gåta.
Tack Ingrid! Jättefint och intressant nedskrivet. Fint om vi kunde få flera personer som skriver ner sina erfarenheter och så småningom kan bilda basen till ett häfte om flyktingverksamheten i Siljansnäs
SvaraRadera